Gårdagen blev en ganska ledsam dag både för oss och Åberlix valpköpare.

De har väntat så länge på denna dag då de skulle få hämta hem sin lilla kille.

De ville inte gärna släppa taget om honom, men förstod hur jag kände för att lämna bort honom och inte veta hur han skulle må i framtiden.

Dessa veckor har tagit väldigt hårt på mig, vill ju inte göra någon annan ledsen och det visste jag att jag skulle göra om jag vägrade att sälja honom.. Sen har det varit en hel del annat också att tänka på och detta har inte gjort det lättare.

Detta var vårt första hjärtsjuka barn    och fast det var 52 år sedan så kom minnen över mig och gjorde detta ännu svårare med lilla Åberlix..    Är livrädd för att söva både barn och djur efter den dagen vår Peter somnade in efter en enkel hjärtkateterisering som visade sig var ett enkelt hjärtfel som inte skulle behöva åtgärdas. Men han dog ändå av sövningen. 

Idag vet vi inte vad som väntar Åberlix, kanske blir det sövning i framtiden och då får jag ta detta. Men idag är jag glad att han är vår och jag får följa honom på den utstakade vägen.

Om ni vet någon som har en liten cockervalp till omplacering eller om det är någon som snart väntar valpar, så får ni gärna höra av er till mig.   Vet att valpen kommer till ett efterlängtat hem.

Idag var det dagen då vi skulle få besked om vad det är som orsakar lilla Åberlix blåsljud.

Vi skulle vara där redan klockan 9.15 så vi åkte i god tid, man vet ju aldrig vad trafiken kan ställa till med.

  Fick bli en selfi på oss i baksätet. Hade inte hjärta att sätta honom i buren eftersom han blev så ledsen i fredags när vi åkte till Tumba.

Det fanns massor att lukta på innan vi tyckte att det var tid att gå in och sätta oss.

En pussigare liten vovve finns inte och lite läskigt var det att höra hundar skälla och katter som jamade så han ville upp i mitt knä       och klart att han fick det.

En jättegullig hjärtspecialist fick vi träffa.  Han bad en sköterska komma in och lägga Åberlix på sidan, det var först lite läskigt tyckte han, men sen så bad han mig att bara stå och smeka honom över huvudet medan han utförde ultraljudet, som faktiskt tog ett bra tag.

Han berättade hela tiden för mig vad han såg och hörde och Åberlix låg hur stilla som helst hela tiden.

Han fick massor av beröm både av sköterskan och veterinären.

Han berättade att det var ett ganska kraftigt blåsljud och en vanlig åkomma på äldre hundar, alltså sådant som kan uppstå när de växer.

Diagnosen blev Valvulär pulmonalisstenos

Idag mår Åberlix hur bra som helst och visar inga tecken på denna sjukdom, men man vet ju inget om framtiden. Det gör man ju aldrig även om man har en helt frisk hund.

Man kan operera denna sjukdom om den skulle förvärras. Men man ska även då veta att inga försäkringar gäller för något som har med dessa undersökningar eller operationer att göra.

När Åberlix är 1 år tar man ett nytt ultraljud och då kan man ta beslut om vad som ska göras 

Resan hem gick toppen och det var en lycklig flock som mötte Åberlix i dörren.

Tog inte så lång tid innan de satte igång sin lek.

Som sagt, att vara uppfödare är inte bara en dans på rosor.

Så var det söndag och allt var toppen denna morgon.

Fick för mig att bada Z så jag tog in henne och tvättade henne och sedan fick hon gå ut och torka själv i solen

Sen fick vi i oss lite lunch innan Lasse ville ner och spela en dagens dubbel

Hem igen och värmen bestod och jag slappade i poolen och hundarna lekte en del fast det var så varmt.

Vid 17,00 tiden denna kväll blev det mat för hundarna, ingen av dem hade visat något intresse för att äta så då tyckte jag gott att de kunde få vänta.

Själva åt vi vid 18 tiden och det blev bara en sallad.

Sen tog vi med oss Qling och Zlatan på en promenad

När vi kom hem så släppte vi ut alla hundar. Qling var trött och gick och la sig på altangolvet och då gick även lilla Åberlix och la sig bredvid honom

Men snart var de alla igång igen och jag satt ute med dem till klockan var 21,00.
I morgon är en ny dag och då blir det ultraljud för Åberlix.
Hoppas nu att det ska bli grönt ljus för Åberlix längtande familj att få hem sin lilla kille.
Ia

Blev inte så mycket gjort denna dag och någon film hann jag inte med.

Den enda bild som blev tagen denna dag var denna.

Fick ett mail från en uppfödarkollega som jag blev både glad och ganska besviken över.

Hade jag fått detta för fyra veckor sedan så hade mycket varit annorlunda.

För mig är ärlighet a och o och när jag märker att folk inte är ärliga så blir jag mycket ledsen.

Det blev i alla fall mycket att tänka på och kanske var det därför jag helt glömde bort att filma något denna dag.

Åberlix kan verkligen visa med sin blick vad han tycker och känner

Men jag var jätteglad på morgonen när jag vägde Åberlix och han vägde 4 kg, han är alltså helt ikapp sina syskon

Hoppas jag kan få lite mer bilder och filmer på våra härliga hundar denna dag.

Så var vi framme vid dagen då vi skulle få veta hur det stod till med Åberlix blåsljud

Jag hade intalat mig om att det fanns inget missljud, en kille med den energin som han har kan inte ha något större fel.

Såg redan framför mig hur glad Katrin skulle bli när jag meddelade henne svaret.

Men innan vi skulle dit klockan 13 så var vi ute och hade lite kul med hundarna på tomten.

Men klockan 12.30 åkte vi iväg och idag tyckte inte alls Åberlix om att sitta ensam i buren längst bak i bilen, han grät hejdlöst den första biten men lugnade ner sig efter en stund.

Väl framme så tog vi en liten promenad med Åberlix för jag trodde att han skulle bajsa eftersom han hade ätit rätt bra innan vi åkte. Men jag tror att värmen var för tryckande för han bara ville lägga sig i skuggan hela tiden. Kissade gjorde han i alla fall innan vi gick in.

Tyvärr blev inte svaret som vi hade hoppats utan blåsljudet fanns kvar och jag kände mig så ledsen.  Musten gick verkligen ur mig och jag kände inte för något alls och vi som hade bjudit hem vår son på grillmiddag.

Meddelade Katrin svaret och nu får vi se fram mot måndag då det blir ultraljud och hoppas då att det i alla fall inte ska vara något större fel, men just nu vågar jag inte ens tänka tanken på ett positivt svar.

Något som gjorde mig glad denna dag var i alla fall sms från Yras bror Ymer och hans matte

Sen fick jag sommarhälsning från Berit och Thomas och deras två hundar som är från oss

Bella är syster med valparnas mamma Yra och Alice är efter vår Olga.

Sen kom det även 11 veckors bilder från våra valpköpare 

 och små berättelser om hur härligt de har på sin första semester.

Kände mig helt slut när jag kom hem så jag satte mig i min badstol och stoppade fötterna i vattnet och slappade i över en timme.

Klockan 16,00 så dök sonen upp och jag kunde ställa mig vid spisen och Lasse vid grillen.

Det blev många timmar ute i det härliga sommarvädret och jag lyckades lägga mina tankar åt sidan.

Gårdagen gick så fort.

Så fick dagen börja.

Vädret var strålande och vi var som vanligt ute hela dagen.

Lasse fick pumpa upp en fåtölj till mig så att jag kunde sitta skönt och läsa

Valparna blev 11 veckor och jag fick nya bilder och beröm för de valpar som flyttat

  bland annat en sötbild på 11 veckorsdagen från Åke 

 Trassla med vikt 3,9 kg och    Åsa vikt 4,4 kg  

Så kom pappa på besök för att få sitt hår klippt.  

Skulle ha tagit lite flera bilder Åberlix men dagen räckte inte till.

På kvällen var det Z och Zlatan som fick göra sällskap med oss

Kvällarna är ljuvliga och det är svårt att slita sig från tomten.

Idag blir det en lång dag igen.  Klockan 13.00 ska vi vara i Tumba för ombesiktning av Åberlix och sedan hem och ta tillvara på dagen som även idag väntas bli strålande.

Kanske återkommer med mer uppdatering denna dag, annars så blir det i morgon.

Under hela onsdagen var jag seg.

Just nu är min allergi rätt jobbig men igår tror jag nog att det var en sommarförkylning som slog till.

Vaknade med huvudvärk, något som jag sällan har, sen började i stort sett varje led i min kropp värka.

Har lätt för att få ledvärk när det är omslag i vädret så det är inte lätt att veta om jag är sjuk.

Började i alla fall morgonen med att ta en liten film på Åberlix när han lekte på köksgolvet för sig själv.

Grannarna hade trädgårdshjälp hela dagen och detta medförde att Lasse visade denna firma ett slarvfel som de gjorde hos oss för nästan 2 år sedan när de la ett nytt tak över vår entré och naturligtvis så skulle de kunna åtgärda detta idag.

Lasse skulle vara på vårdcentralen för omläggning av sin arm klockan 10.30 och när vi sedan kom tillbaka efter ca en kvart så stod vår grind öppen och de hade börjat med att byta ut alla skruvar på taket.

Jag trodde att detta var något som skulle gå att göra på en timme, men vad jag bedrog mig, killen sprang fram och tillbaka och grinden stod öppen hela tiden, så det var bara att tänka om med våra hundar.

  För Åberlix var det inte svårt att slappna av fast han hade en ganska sur och otrevlig matte denna dag som kände sig helt instängd på sin egen tomt.

Klockan halv fem på eftermiddagen slutade han sitt jobb.

Vår son Per kom på besök och satt och snacka med oss medan vi åt vår middag ute i solen

Sen blev det mest att vi bara var ute och gjorde ingenting innan det blev dax för en kvällspromenad.

Kvällen avlutades med en busig liten valp 

Redan klockan 22 så var även jag redo för sängen efter en ganska jobbig dag med folk på tomten.

Ledvärken hade i alla fall gett sig, men snuvan var kvar.

Även denna dag blev helt okej och som vanligt en massa bus tillsammans med hundarna.

Skulle så gärna ha velat lägga ett spår till våra hundar och låta dem jobba lite, men med alla ormvarningar som är nu så känner jag inte ett dugg för att ta ut dem i skogen.

Har inte heller har orken att göra några nosework jobb med dem och det känns inte bra.

Men jobbar gör de ändå och verkar i alla fall nöjda med livet.

Att få busa är det bästa som lilla Åberlix vet och det är inte alltid de som han försöker med har samma gnista som honom, men idag så tyckte Yra att det var superkul att leka med sin son

Det blev bus på hög nivå.

Klart att detta tog hårt på Åverlix

Det tog ett tag innan han klarade av att koppa av så mycket att han hittade den rätta sovstilen, men sen var det skönt att bara få koppla av tills nästa lek skulle börja.

Sen blev det lite hälsning från Åsa   som fortfarande är kvar i Skåne och envisas med att vilja gå ut och kissa på natten.  Hoppas att mitt förslag hjälper till att få henne att sova.

Sen en liten hälsning från Trassla som inte vill låta bli att bita småbarnen i fötterna. Men det brukar ge med sig när det inte längre kliar så mycket i munnen och stora ben brukar vara ett bra hjälpmedel

Kollade in på SKK:s hunddata och ser att ingen av er valpköpare har gjort någon ägarregistrering  eller så är det bara SKK som ligger efter.  Tänk på att det är viktigt både med Jordbruksregistrering och SKK:s för att om olyckan skulle vara framme och hunden försvinner så vill man hitta ägaren.

Dagen fortsatte med några mindre promenader och lite övning för Åberlix att vara ensam och det fungerar ganska bra.

Så kom då kvällen och vi bänkade oss framför TV:n som vanligt. För Åberlix har det blivit en självklar sak att då är man i soffan tillsammans med husse och matte, han är så stark i sina bakben att han nu med bara ytterst lite hjälp hoppar upp i soffan själv.

När tidningen var färdigläst så la sig Åberlix som vanligt i min hörna och somnade.

Klockan 22,00 så tog Lasse ut hundarna för kvällskissning och sedan bar han upp Åberlix till vårt sovrum och hans lilla sovplats, där det som vanligt inte tog många minuter innan han somnade.

I morse vaknade jag halv sex och måste gå upp och kissa, klart att Åberlix märkte detta och ställde sig upp och ville ut, men jag tyckte att han gott kunde vänta en timme till så jag bara ignorerade honom  och han la sig då snällt och somnade om.

  Så här avslappnad är han när man sedan kollar ner i hans sovväska.

Klockan kvart i sju fick han sedan komma upp i vår säng och busade ett tag innan det var dax att gå ner i köket och börja dagen.

Vägde Åberlix i morse och han vägde då 3,6 kg.

Skulle vara roligt att veta vad syskonen vägen idag.

Idag är det onsdag och vi får se vad som händer under dagen.